Att önska sååå att saker kunde prata gör jag just nu...
När jag va 5 år köpte jag en kaffemugg till Farmor, jag tyckte att bilden va lik henne, tuff och söt!
Nu är den i min ägo och jag minns sista gången jag fyllde på kaffe i den, jag trodde då att allt skulle bli bra, det är inte alls länge sedan.
När jag nu dricker i den så kommer tårarna, det va inte så här det skulle bli, det gick alldeles för fort, jag hängde inte med alls, alldeles för naiv som kanske allt för många gånger i mitt liv.
Jag vårdar den ömt och tänker tillbaka på alla glada minnen!!!


Inga kommentarer:
Skicka en kommentar